En hjälte är inte alltid hjälte för alla

Genremässigt har Pauline Wolff rört sig över stora och skilda områden. Från den första boken, som hon kallar en utvecklingsroman, om en ung flicka som flyttar hemifrån. Om relationerna med pappan och den nya mannen i hennes liv.
I nästa bok, "Vi är luftens drottning", berättar hon en saga som utspelas på en gammal fullriggare där besättningen sedan århundranden består av cirkusfolk och som muterats till att leva sitt liv på havet, och som har ett eget samhällsskick och religion.
Hur kommer det sig då att hon kastar sig vidare till Vilda Västern och prärielandskapet i 1860-talets Montana i boken "Swede" som utkommer i morgon fredag?
- Jag behövde den utmaningen själv, tror Pauline Wolff när vi träffas för att samtala om författarskapet.

Åter till Gotland
Pauline Wolff har sedan ett år tillbaka återvänt till det Gotland som hon sedan tidigare är väl förtrogen med. Och precis som med böckerna är hennes liv fyllt av massor med vitt skilda projekt, även om allting egentligen hör ihop.
Hon lägger just nu sista handen vid köpet av det hus i Visby där familjen ska både verka och bo. Mannen i hennes liv är finsnickare och i anslutning till huset finns en snickarverkstad.
Hon är en av de drivande krafterna i Stockholms Improvisationsteater som också håller på att etableras på Gotland med kursverksamhet. Hon leder workshops i skrivande och är en viktig kugge i Gotlands folkhögskolas skrivarlinje i Fårösund.
Men på frågan vad hon ser som sin huvudsakliga sysselsättning är svaret entydigt: "Författare!".

18 år på husbåt
Pauline Wolff är född och uppvuxen i det småländska "glasriket", närmare bestämt Kosta, men somrarna tillbringades i mammas sommarhus och ateljé i Kyllaj. Tillfälligheterna förde henne till Stockholm där hon de senaste arton åren, tillsammans med sin man, ägt och levt på en husbåt.
Sedan ett år var dock tillfälligheterna mogna för att flytta tillbaka till Gotland. Sitt engagemang på Improvisationsteatern fungerar även härifrån, liksom författandet.
- Vi var trötta på Stockholm helt enkelt och det är säkert bättre för barnen att växa upp här, säger hon.
- Och att vara mångsysslare är väl ett bra kriterium för att bo på en ö, tillägger hon.

Kollektiva skapandet
Sin roll på Improvisationsteatern ser hon helst som coachen, instruktören eller som regissören även om hon inte backar för att även stå på scenen när det behövs.
Vad hon gillar är improvisationens prestigelöshet, det kollektiva skapandet och den kollektiva berättelsen som uppstår och som står i kontrast till det ensamma skapandet som författare.
- Och tillåtandet att få misslyckas, säger hon.
- Som improvisatör gör man alltid missar och man taggas enormt av att aldrig veta vad som händer härnäst.
Berättandet står i centrum och mycket handlar alltså om impulser och tillfälligheter - och utmaningar - precis som med författandet.

Myten on vilda västern
I "Swede" har grundidén och berättelsen fört Pauline Wolff till det Amerika som lockade så många svenskar över havet till en bättre tillvaro. Förhoppningarna, alla de olika nationaliteterna som samlades där - och så laglösheten, myten om västern.
- Det var en daglig kamp för tillvaron och de flesta kämpade ju för att skapa lagen.
Hon har läst in sig på västernmyten så som den beskrivs i pojkböcker och filmer, men också besökt Montana för att insupa landskapet och den orörda prärien.
- I Montana hålls västernmyten levande genom exempelvis alla hembygdsmuseerna, berättar Pauline.

Gedigen research
I romanen får hon också stort utrymme från tiden som hästtjej, faktakunskaper om hästar, men också om nybyggarnas mödor med odling och djurskötsel.
- Har haft tankar på att skriva en ponnybok för barn, men den boken återstår, säger hon.
När det gäller sina kunskaper om exempelvis vapen så är det inget eget intresse hon odlat. Här har hon använt sig av gammal hederlig research. Allt för att skapa en trovärdig berättelse.
I "Swede", som handlar om den svenskättade revolvermannen Jan Andersson, undersöker hon hjälterollen och berättartekniken är att hon låter andra står för berättelsen.
- Ingen är hjälte för alla, det är nog ganska komplicerat att utses till hjälte, speciellt som hjältar också är helt vanliga människor. Hjälterollen är en mångfacetterad historia, tror Pauline Wolff.
Även könsrollerna behandlas i romanen - myten om den ensamme hjälten som klarar allt själv och kvinnans ställning i laglöst land.

Almedalsveckan
Att hon låter samma historia berättas av flera personer, som ger sina olika bilder av verkligheten, tror hon inte avskräcker läsarna.
- Jag tror att läsarna inte vill ha allting serverat och jag hoppas de tycker det här greppet passar historien.
Pauline har ingen ytterligare roman på gång just nu. Istället jobbar hon på ett projekt med Stockholms Improvisationsteater här på Gotland under Almedalsveckan.
- Vi hoppas att från scenen spegla varje dags mest intressanta företeelser för en publik, berättar hon.
Och så jobbar hon vidare med att etablera Stockholms Improvisationsteater genom den kursverksamhet hon driver med en grupp intresserade en gång i veckan.
Dessutom planerar hon för sommarens kurser på folkhögskolan i Fårösund.